Italienliv

Det här var nog en av de jobbigaste dagarna, iallafall på väldigt länge. Jag har aldrig varit så trött och det känns som om jag sover vaken. Det är nästan lite läskigt. Som när man är lite för onykter, inte kan prata ordentligt men hör och förstår allt som alla andra säger. Usch vad hemskt.

Nu ska jag snart hoppa ner i sängen. Där ska jag be en stilla bön till någon trevlig karl i himlen och be att barnen ska sova. Alla fyra som prinsar och prinsessor hela natten. MEN vet ni..Stora S ropar på babbo M nu. Nej jag blir tokig. Hon säger mamma voglio dormire con te hupp hupp hupp..MAMMMMMMA

Aiuto, jag MÅSTE sova inatt. Sover hon i våran säng så sover jag på soffan. OCH imorgon SKA jag vara hemma och sova, eller iallafall vila hela förmiddagen. M får lämna, hämta, handla mat och jobba.

God natt