Hur man beter sig på olika språk

Jag vet precis hur jag beter mig och hur jag pratar när jag gör det på svenska. Svenska är ju det språk jag är född och uppvuxen med, det spårk vi talade hemma. Nu har "mitt" hemma språk blivit utbytt mot italienska och även om det har gått 7 år så känns ändå inte italienska som mitt språk. Jag tycker det är jätte fint, jag kan nog säga att jag talar mer eller mindre flytande, jag tänker på italienska och när jag pratar i sömnen så gör jag det ofta på italienska. Italienska är ju även mina 4 barns modersmål. MEN jag kan ändå inte säga att jag vänjer mig med det. Jag tror helt enkelt det är så att jag är en annan människa på italienska. Jag har ett mod, eller jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Jag är så olika.

Ta bara den lilla saken som att jag inte kan säga könsord på svenska. Det går bara inte. Jag blir alldeles röd i ansiktet. Eller iallafall i tanken. Det känns liksom så fult att säga kuk, fitta och knulla på svenska. Ni skulle bara veta hur det kännas att skriva det här och nu. Men på italienska ploppar det ur mig fula ord hur som helst. Jag har absolut inga problem alls att säga fula ord på italienska. Tvärtom, jag tycker det är ganska festligt faktist. Cazzo, vilket betyder kuk säger jag minst en gång under ett samtal. Säkert fler. Trombare, bombare och scopare är 3 festliga ord för knulla.

Varför är det så? Är jag mer pryd på mitt språk, Svenska? På italienska har jag inte den där känslan för ordet.

Idag när jag hämtade pojkarna på skolan så hade S och S somnat i bilen. Pojkarna var ute i trädgården och lekte så jag lämnade bilden nära grinden, men inte alls så nära att jag kunde stå i vägen för någon. Jag ville bara inte lämna flickorna för långt borta så att jag inte kunde se bilen medan jag hämtade pojkarna. Ut från skolan kommer en annan mamma med 2 barn. En privatpolis, eller amatörpolis, ni vet nog vad jag menar. En sådan som vill gnälla på alla. Iallafall så talade hon om för mig att jag minsann inte kunde lämna bilen där och jag sa med vänlig röst (och väl valda ord) att jag gjorde det för att mina flickor sov i bilen. Hon fortsatte att gnälla och jag gav ännu en till vänlig förklaring att jag ville se bilen och att den inte kunde stå ivägen för någon där den stod. Men hon bara fortsatte. Eftersom det var runt trettiofem fyrtio grader ute så hade jag inte lust att låta tiden gå och stå där och tjaffsa med henne så jag sa åt henne att sluta bry sig. Men hon fortsatte och då bad jag henne dra åt helvete. Det är precis en sådan sak som jag skulle ha väldigt svårt med på svenska, men på italienska gick det hur bra som helst. Nöjd sprang jag in och hämtade pojkarna. Lite småleendes över mina väl valda ord (som på svenska känns rent av vulgära)

Hjälp, ska jag bli en spåkidiot? Är jag redan det? Kan jag inte uttrycka mig på Italienska? Och varför uppfattas jag olika på mina olika språk? Varför blir jag mer öppen och får en mjukare röst på svenska och varför säger jag så många fula ord på italienska utan att det känns det minsta i magen?

Kan någon förklara?


Kommentarer
Postat av: tilda

Du får tvätta munnen med tvål!!!=)

2008-07-09 @ 16:11:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0