Italienliv

Det finns 5 dagar som för alltid kommer att vara väldigt viktiga för mig. Det är dagarna mina 4 barn föddes på.
En december dag 2002
En dag i maj 2004
En skön sommardag i juni 2006
Och så nu 2 minuter kvar på dagen i januari 2008.
De här dagarna kommer jag självklart att minnas så länge jag lever. Men det finns en dag som jag också för alltid kommer att minnas med glädje.

2 augusti 2005


Dagen då Mr Big med darrande röst och med stora a som ringbärare friade till mig vid frukostbordet på semestern i Nice, Frankrike. Stora a kom med ett litet paket inlindat i toalettpapper. Han var 2½ år gammal. Mr Big 44år och jag själv 25. Jag blev den lyckligaste. Jag sa Ja! och jag fick den finaste ring jag någonsin kunnat önska. Det var naturligtvis inte det viktigaste i det hela. Eller egentligen inte viktigt alls, men nu har jag en ring med 19 fina diamanter som blingar för fullt och jag minns den där morgonen i Nice varje dag. Jag minns och kommer ihåg att MIN Mr Big vill gifta sig med mig. Och det gör mig lycklig. För jag vill gärna bli Fru P.

Jag är glad. Jag är lycklig. Jag har en jätte fin man och en toppen pappa till våra 4 barn. Det finns inte mycket annat som kan vara viktigare. Förmodligen inget annat.