Italienliv

Hej på er!
Här sitter jag och har absolut inget att skriva. Vad ska jag skriva? Om svinkoppor och boxarögat? Nej, det tror jag ni har ledsnat på. Att jag har varit i lilla parken imorse med barnen och kompisar? Nej, det känns inte särskilt intressant. Att jag längtar till måndag? Nej, för det kan jag ändå inte berätta varför jag gör. Att vi skulle vara ensamma ikväll men vill ha barnen hemma? Ni ser, jag har absolut inget att berätta. Kanske för att jag äter medicin? Jag tycker jag blir känslokall och avtrubbad av medicin. Kan det vara så??
Mams ligger i poolen. Jag ska kanske till sjukhuset idag. Tvättmaskinen går som vanligt. M jobbar. Jag är sugen. På vad? Jag vet inte. Svenskt godis kanske. Men det borde jag ju ha fått nog av. +3 kg på 3 veckor är väl ganska bra gjort på bara godis, tycker ni inte?
På måndag kommer moster. På tisdag börjar skolorna för tvåan, trean och fyran. Ettan klättar på väggarna. Föresten så flög han från gungan i parken idag så han har boxarläpp. Ganska gulligt faktist.
Jag längtar efter pappa, j&co och c&co. Jag vill ha er nära. Alltid. Jag vill kunna komma och gå som jag vill och samma med barnen.
Kommer hösten snart? Det vore mysigt. Tror jag. Jag längtar till oktober. September känns mer som en oseriös månad. Den är liksom ingenting. Kan man har shorts på sig? Blommiga somriga kläder? Det är ju runt 35 grader så det känns så, men samtidigt så hänger det mossgröna och blodröda kläder i butikerna. Höstens (tråkiga) färger.
Det är nog bäst jag ger upp här.

Kram på er,
Mrs E - jag är inte deppig. Bara lite avtrubbad